[känslan] av att vara halv

Imorgon är det den 1 december. De flesta fönster pryds av adventsljusstakar och stjärnor. Vi laddar för advent och jul. En mysig känsla är det. Men också en känsla som framkallar andra känslor. Julen är lyckans högtid. För de flesta. För mig med. Jag ser mig omkring och inser att jag har det bra. Min egen familj. Mina barn och man. I ett bra hus med vår jul och adventskänsla. Men i juletid känner jag en tomhet samtidigt. En saknad. En känsla av att vara halv.

2001, den 1 december blev min mamma inlagd. Efter att ha kämpat med sin cancer tog den över. Hon hamnade i dödens väntrum. Hela sjukhuset var fullt av stjärnor och ljusstakar. Än i dag förknippar man julen med detta. Den känslan. Hela december kämpade hon. Men hon bestämde sig att klara julen och vara med. Och det var hon. Den 22 januari tog hon sitt sista andetag. 47 år gammal. En dag jag aldrig glömmer. Fast jag helst bara vill förtränga. Sudda ut. Förändra.

December har för mig en blandad känsla. Trots lycka och välmående runt om. Finns det en känsla av oro. Den präglar en varje år. Den är ju förändrad på sexton år. Det har ju hänt mycket. Men innerst inne tynger det en. Och kommer alltid göra.

xoxo, linda

Följ mig på Nouw - Instagram - Facebook

Gillar

Kommentarer